Förra året var konsten viktigare än någonsin men har stundtals också lyst med sin frånvaro. Vad passar då bättre än en årsresumé med konsten som utgångspunkt?
2017 började med att en sjuårig historia avslutades och jag upplevde en så avgrundsdjup sorg att det kändes att jag gick itu. Men jag bet ihop, skötte studierna och pausade alla andra måsten. Studion blev min fristad och känslor målades i färger, som uttryckte det inte orden mäktade med.
När våren nalkas lättar själen och årets höjdpunkt går av stapeln: konstrundan! Efter förfrågan av gulliga Amanda och Annica stod jag och min syster i Åhus på Bahlsam Living & Café med mina nya tavlor och gamla prints. Responsen jag fick under påskhelgen överträffade alla förväntningar och jag fick så fina möten. Ett av de mest minnesvärda var med Linh, som några månader senare bjöd mig till Club V i Köpenhamn.
Sedan går tiden snabbt. Jag deltar Mitt Möllans Designmarknad vilket i kontrast med konstrundan understiger alla förväntningar för jag har en sån migrän med tillhörande illamående att jag tvingas avbryta. Efter några dagar i spansk sol är jag åter på banan och POFF så är snart terminen slut. Jag anordnar ett studioevent, försommaren bjuder på 25gradig värme och vi flyttar ut alla stolar vi hittar ut på gatan. Tipsrunda bland kolonilotter, några boxar vin och en drös vänner & bekanta. Studentlivet!! Får nypa mig i armen både en och två gånger. Absolut årets finaste kväll.
Bland fotona skymtar ni också Mattias, som nyss flyttat in i min korridor. En kväll gick vi en promenad i stadsparken ihop och där och då kom jag på mig själv att tänka att Du är den finaste jag vet och då känner jag dig knappt. Det var en så sjuk känsla. Sen kom han på studioeventet och en bekant frågade om det var min pojkvän, varpå jag svarade nej men att jag hoppades att han skulle bli det och när han stannade till sist av alla så misstänkte jag att han kanske ville det med <3
I början av juni bor jag i Stockholm och praktiserar på Juno PR, som varit en drömarbetsplats i flera år och jag älskar varje sekund av de åtta dagarna jag är där. Innan jag slutar får jag förfrågan om att jobba med dem, och det vill jag såklart!!!! 21 juni blir jag och Mattias ett par och sen hände inte så mycket med konsten de följande månaderna :’) Något jag däremot gjorde för första gången var att ta statistbilder. Först själv och sen med Mattias. Med andra ord har vi ca 1000 bilder tagna mitt i allt det nykära och som är så cheesy att jag misstänker de aldrig kommer användas. Så låt oss ta en titt här!
Under hösten tar studierna mycket tid. Min lillasyster Linh som alltid står med i alla konstsammanhang och organiserar åt sin virriga syster, är en klippa och tar över ansvaret för alla packning av beställningar. Det avlastar enormt och jag laddar inför och julkortsperioden. I december deltar på Kulturens julmarknad, åker till Stockholm för att ha barvernissage och sitter otaliga timmar framför min hemsida och klurar på funktioner. Jag samarbetar med olika Instagramkonton som verkligen är så roligt!
I början av år 2017 satte jag upp mål för företaget:
Delta på fler marknader. Kanske en per kvartal om det går. 8000 följare på Instagram. Varav 1000 är ”autentiska” 1000 följare på Facebook Sälja 2000 julkort 10 återförsäljare till årsskiftet
Konsten är för mig delad i en kreativ och en entreprenöriell del. I början av året behövde jag konsten mer än någonsin för att överleva. Personliga upplevelser blir till tavlor, med egna historier. Ibland fylls tavlorna med dagbokstexter, som sedan målas över. Ibland är det bara en snabba penseldrag med akvarell. Det kreativa utloppet är ett behov hos mig.
Den entrepreniöriella delen av konsten att driva företag, är roligt och lärorikt, men när energin sviktar är det också det jag först prioriterar bort – ynnesten med att vara egenföretagare. I år nådde inte ett enda av mina mål och det gör inget. Annat kom i vägen. Och samtidigt tänker jag på vilken styrka konsten gett mig i år och så mycket fina ögonblick jag fått uppleva genom den.
Som fredagen innan julafton, då en kille köpt ett print av mig. Det är en julklapp står det och jag slår in rullen med papper och dekorerar med granris. Jag möter honom och hans tjej utanför Coop i Lund.
”Får man fråga hur du kom i kontakt med min konst?” frågar jag när jag lämnar över min inslagna pappersrulle. Varpå killen pekar på sin flickvän.
”Det är till henne” ler han och stämningen blir alldeles bubblig
”Va, nej är det till mig? Du är Sara va? Jag har följt dig sen jag vet inte hur länge, i flera år! Utbrister flickvännen och tar emot pappersrullen. ”När jag får ett förstahandskontrakt då har jag tänkt att jag ska köpa din konst. Men nu fick jag ett! Undrar vilket det är.”
Vi säger hejdå och god jul och jag går därifrån med så mycket värme och tacksamhet i bröstet. Det är så fantastiskt. Att personer jag inte har någon aning om följer min konst. Att min hobby och dagboksform hänger i hem runtom i Sverige och världen. Tack alla, ert stöd är ovärderligt.
2017 är året jag bröt mönster, höll fast vid det och växte en decimeter inombords. Året jag blev megakär. Omringad av så många fina personer. Tack för allt 2017!